Kalcium, även känt som kalk, är ett jordalkalimineral som spelar en viktig roll för djurens hälsa och ämnesomsättning.

Kalcium i djur

Mer än 95 % av allt kalcium (Ca) i kroppen lagras i skelettet.

I både ben och mjölk förekommer kalcium som kalciumfosfat (Ca₃(PO₄)₂).

Därför krävs både kalcium och fosfor (P) för benbildning och mjölkproduktion.

Förhållandet mellan kalcium och fosfor i foderstaten är avgörande. Under de senaste åren har det varit mer fokus på att optimera eller minimera fosfornivåerna i foderblandningarna.

Mjölkkor behöver stora mängder kalcium för att producera mjölk. Benen fungerar som en kalciumbuffert. D-vitamin reglerar i samverkan med hormoner kalciumabsorptionen och mobiliseringen mellan tarmarna, blodet och skelettet. När djuren åldras minskar deras förmåga att mobilisera kalcium, vilket ökar risken för mjölkfeber.

Förutom sin strukturella roll är kalcium också viktigt för:

• Överföring av nervimpulser och muskelkontraktion
• Hormonproduktion
• Blodkoagulering
• Reglering av blodets pH
• Fertilitet
• Reglering av membranaktivitet

Kalciumbehov

Kalciumbehov (CVB, 2016)

Kalciumbrist

Kalciumbrist kan strukturellt leda till benskörhet och benproblem. Det ökar också risken för mjölkfeber och muskelkramper kan också förekomma. En hög magnesiumhalt sänker genom ömsesidig konkurrens kalciumupptaget och kan därmed orsaka en indirekt kalciumbrist. I foderstaten till torra kor används högre magnesiumhalter för att stimulera kalciumupptaget.

Kalciumöverskott

Kalciumöverskott är sällsynt eftersom kroppen har flera mekanismer till sitt förfogande för att utsöndra överflödigt kalcium. Ett tillfälligt kalciumöverskott har inga konsekvenser. Ett långvarigt förhöjt kalciumintag via fodret kan orsaka njurproblem och leda till förkalkning av mjukvävnader, t.ex. njurar, lever och kärlväggar. CVB (2005) anger en toxicitetsgräns på 15 g kalcium per kg torrsubstans (för kroniskt höga nivåer).

Relaterade produkter