Kvävets påverkan 

Med ökad mängd kväve påverkas de flesta grödors vegetativa utveckling (bladmassan ökar) men för mycket kväve kan även leda till negativa konsekvenser såsom lägre sockerhalt i betor, liggsäd och att potatis blir mörkfärgad. Det mesta kväve som växterna tar upp kommer ifrån nitratjoner men kan även komma ifrån ammoniumjoner.

Vid misstanke om att det växttillgängliga kvävet avviker från det normala kan det vara bra att ta kväveprover, vid tex odling av kväverika förfrukter, baljväxter, potatis, träda eller om mycket stallgödsel eller andra organiska gödselmedel använts, ovanligt stor skörd föregående år, samt vid ovanligt mycket regn. Mullrika jordar är extra känsliga för variationer utav kväve. 

När ska du kvävekartera?

Lämplig tidpunkt att ta ut din kvävelinje är senast fjorton dagar före vårbruket eller så snart det finns möjlighet att få ner ett jordborr till 60 centimeters djup eller 30cm för växter med grunt rotsystem.

Ni behöver ett kvävejordborr, slägga och en provtagningskarta för provmarkering.

Liknande analyser

Alternativ till N-min analys är Soil Check, Soil Crop Monitor samt Fertilization Manager. Då får man en nuläges bild av tillgängligt kväve och andra essentiella näringsämnen samt gödslingsråd för specifika grödor i förhållande till jordens egenskaper.