Näringsämnen

Torrsubstans (TS)

TS-halten är ett mått på gödselns vattenhalt. En högre TS-halt innebär i allmänhet också ett högre näringsinnehåll per kg eller m3 produkt. Denna tumregel gäller dock inte ammoniakkväve, mineraldelen av det totala kvävet.

Aska

Aska avser alla ämnen som inte är organiska, till exempel mineraler som fosfor, kalium och magnesium. Summan av alla mineralnäringsämnen kan aldrig överstiga mängden aska.

Kväve

Den totala mängden kväve i gödsel är summan mineralkväve (ammoniak-kväve,N-NH3) och organiskt bundet kväve (N-org.). Ammoniakkväve kan tas upp relativt snabbt av grödan efter omvandling till nitrat (NO3) och ammonium (NH4+). N-org. måste dock först mineraliseras av jordlivet. Som ett resultat kommer N-org endast att släppas gradvis under säsongen. Gödsel med hög TS-halt innehåller vanligtvis mer N-org än andra typer av gödsel med lägre TS.

Organiskt material

Det organiska materialet innehåller alla rester av ursprungligt levande material, såsom gräs, majs och halm. Med gödsel gäller att ju fastare gödsel (högre TS-halt), desto högre andel organiskt material. Organiskt material har stor betydelse för marken. Dels som mat för jordlivet, vilket i sin tur säkerställer mineraliseringen av det organiskt bundna kvävet. Det organiska materialet ökar även jordens markstruktur och vattenhållande förmåga. Det organiska materialet i de olika gödseltyperna kan variera från lätt nedbrytbart till mycket stabilt där varje fraktion har sina egna egenskaper för att bygga jordens bördighet. Det organiska materialet i flytgödsel består till stor del av lätt nedbrytbara fraktioner medan stabila fraktioner dominerar i fast gödsel. Det lätt nedbrytbara organiska materialet säkerställer konternueligt tillförsel av näringsämnen, särskilt kväve, på kort och medellång sikt. Stabila fraktioner bidrar å andra sidan väsentligt till markstrukturen.

C/N-kvot

C/N-kvoten ger information om förhållandet mellan mängden kol (C) och kväve (N). Det är ett mått på mängden kväve som kan frigöras vid nedbrytning av organiskt material. Vid en låg C/N-kvot innehåller gödseln mycket kväve i förhållande till kol som kan frigöras vid nedbrytning av organiskt material. Medan det vid en hög C/N-kvot är lite kväve i gödseln i förhållande till kol. Flytgödsel från nötkreatur, har vanligtvis en lägre C/N-kvot än till exempel fast nötgödsel.

Mineraler

Alla mineraler - fosfor, kalium, magnesium och natrium - är listade i både elementär och oxidform. Grundämnet mäts i labbet. Genom att multiplicera det uppmätta resultatet med en omvandlingsfaktor kan oxidformerna beräknas. Varje element har sin egen omvandlingsfaktor. Till exempel, för fosfor är detta 2,291 och för kalium är det 1,205. Detta gör att användaren kan välja att göra sin växtnäringsbalans i oxidform eller elementär form beroende på preferens och produktionsform.  

Fosfor/Fosforpentoxid

Fosforhalterna i de olika typerna av gödsel varierar kraftigt. I t.ex. nötflytgödsel är den genomsnittliga halten 0,65 g P/kg. I koncentrerade gödseltyper med hög TS, såsom torkad hönsgödsel, kan fosforinnehållet stiga till 11 g P/kg. För växten är fosfor särskilt viktigt för rotutveckling och groning. En bra fosforförsörjning är viktig på våren när rötterna ska utvecklas.

Kalium/Kaliumoxid

Halterna av kalium varierar också mellan de olika typerna av gödsel där torrare typer av gödsel har högre kaliuminnehåll än flytgödsel. Kalium är oumbärligt i grödan för fuktbalans och ämnesomsättning. Det minskar grödans känslighet för torka, frost och svamp. Efter kväve tar grödan i huvudsak upp kalium.

Magnesium/Magnesiumoxid

Tillgången på magnesium (Mg) för grödan beror bland annat på tillförseln av kalium (K). Magnesium och kalium tas upp på samma sätt. Till exempel kan en hög kaliumhalt påverka växtens upptag av magnesium negativt. Även lågt pH gör att tillgången på magnesium minskar.

Natrium/Natriumoxid

Natrium är precis som kalium viktig för grödans fuktbalans. En högre natriumhalt i gräset ökar också smakligheten och därmed även foderintaget för djuret. I marken är natrium känsligt för urlakning och ligger ofta i underkant, särskilt på sandiga jordar.

Tungmetaller

En analys av tungmetaller som arsenik, kadmium, bly eller kvicksilver ger en bild av gödselns inverkan på tungmetallbelastningen på jordbruksmarken. Tungmetaller kan vara mycket toxiska. Även spårämnen som koppar, krom och zink som växten behöver väldigt lite av, kan vara toxiska för både växter och djur när mängden ökar på grund av olika föroreningskällor, såsom gödsel eller avloppsslam.

Effektberäkningen

Effekt av olika ämnen används i växtnäringsbalansen för att beräkna hur stor del av näringsämnena som blir tillgänglig för grödan, både under innevarande säsong samt över tid. Olika typer av gödsel och spridningssätt påverkar hur tillgängligheten av näringsämnen blir där exempelvis mängden mineralkväve ger mer effekt till nuvarande skörd i jämförelse med organiskt kväve som frigörs över tid.