Optimal gårdsdrift med analyser av jord, gödsel, kompost, vatten, grödor och grovfoder för högre skördar och hållbar lönsamhet.
Korrekt data om jord, grödor och foder som möjliggör bättre inköp, ökad spårbarhet och hållbara beslut genom hela leveranskedjan.
Högkvalitativa data om jordhälsa, näringsnivåer och grödans prestanda för smartare utveckling, riktad användning och hållbar innovation.
Detaljerade insikter om jordkvalitet och näringsbalans som hjälper grönyteproffs och golfbanor att sköta hållbart och effektivt.
För tillförlitliga analyser av jord, grödor och foder, tydlig datatolkning och praktiska råd som optimerar skörd, hållbarhet och lönsamhet.
Stöd till utsädesproducenter med vetenskapligt baserade lösningar som stärker förädling, produktion och kvalitetssäkring.
Verifierade data om jordhälsa, grödans prestanda och näringsflöden för spårbara insikter till ESG-rapportering och gröna investeringar.
Insikter om jord- och grovfoderkvalitet som stödjer hästhållare med betesdrift, balanserad näring och hästars välfärd.
Precisa analyser och tydliga insikter för effektiv växtodling, starkare hållbarhet och bättre rådgivning till kooperativens medlemmar.
Datadrivna insikter om jord, grödor och näring som stödjer utvecklingen av smartare och mer hållbara jordbruksmaskiner.
Tillförlitliga data om jord, grödor och näring som stödjer policyutveckling, hållbar markanvändning och forskning.
Eurofins Online
Om Eurofins Agro
Hitta en anläggning nära dig!
Visa på ett annat språk
Ett nyckeltal för ett optimalt kväveutnyttjande
Kväve (N) är avgörande för gräsväxters tillväxt och proteinuppbyggnad. För ensilage på gräsvallar har Eurofins Agro tagit fram ett N-index. Tillsammans med fodrets näringsanalys ger N-indexet en indikation på om tillgången på kväve varit optimal eller om du kan behöva ändra din gödslingsstrategi eller skördetidpunkt nästa säsong.
Protein består av olika aminosyror, som alla innehåller kväve. Rätt tillförsel av kväve är därför viktig både för avkastning och för fodrets proteininnehåll.
Uttryckt i g/kg ts är balansen mellan NDF och råprotein konstant. Med hjälp att detta samband, och andra parametrar från näringsanalysen, går det att få fram om kvävegödslingen och/eller skördetidpunkten varit optimal.
För att ta veta om kvävegödslingen varit på rätt nivå behövs mer information. Förutom mängden tillsatt kväve måste även jordtyp, mängden tillgänglig kväve i jorden och väder tas i beaktning.
Växtens tillväxtstadium är också viktig att ta hänsyn till. Med samma kvävegödsling har ett tidigt skördat gräs högre protein än ett senare skördat gräs. NDF anger cellväggsfraktionen och är ett mått på tillväxtstadiet och lignifiering av grödan. Under gräsets mognad ökar NDF och proteinet minskar vilket beräkningen tar hänsyn till vid uträkningen av N-index. Utöver dessa parametrar tas även ammonium och nitrat med i beräkningen då dessa påverkar det totala råproteininnehållet i grödan.
Ett N-Index över 105 indikerar på övergödning och/eller en för tidig skörd. Om N-Index är under 80 var kvävegödslingen otillräcklig och/eller skörden för sen. Ligger N-Index mellan 80-105 har gödslingen varit optimal vid den specifika skördetidpunkten.
Då det finns ett tydligt samband mellan råprotein och N-Index kan man med hjälp av detta samband se om det är kvävegödslingen eller skördetidpunkten som behöver justeras.
När både N-Index och råprotein är högt kan det vara bra att minska kvävegödslingen. Gräset har fått tillräckligt med N för en bra avkastning och högre nivåer av råprotein kommer skapa en belastning i djurens foderstat. Men om råprotein är lågt trots ett högt N-Index är det bäst att skörda tidigare då det ger högre råprotein med högre smältbarhet. Tabell 1 förklarar de olika scenariona.
| Tabell 1: Förklaring samband mellan N-index och råprotein | |
|---|---|
| Högt N-Index, högt råprotein |
Eftersom grödan redan har tillräckligt med kväve för en bra ts-skörd skulle en ökning av kvävetillförseln bara leda till högre råproteinnivåer. När det gäller proteinnivåerna finns det inget behov av att öka dessa. Det finns därför möjlighet att minska på kvävegödslingen inför nästa säsong. |
| Högt N-index, lågt råprotein |
Grödan hade tillräckligt med kväve för en god ts-produktion. Råproteinnivåerna är dock för låga. Genom att skörda tidigare går råproteinet att öka utan att gödsla mer. |
| Lågt N-Index, högt råprotein |
NDF-halten är för låg i förhållande till råproteininnehållet. En högre kvävegiva är inte att rekommendera då råproteinet inte behöver höjas. Eftersom råproteinet är högt är det sannolikt inte brist på kväve utan växten har inte haft tid att omvandla det till ts.Det kan därför vara bra att skörda senare och ge gräset tid att utnyttja kvävet bättre. |
| Lågt N-Index, lågt råprotein |
Grödan har haft brist på kväve. En ökad kvävegiva kommer ge både högre ts-skörd och högre råprotein. |
En viktig parameter att ta hänsyn till när du tolkar ditt N-Index är mängden nitrat i förhållande till råprotein. Om N-Index är högt men råproteinet lågt kan detta bero på flera orsaker. Dels att skördetidpunkten varit för sen men om nitrat ligger på en hög nivå indikerar detta att växten inte hunnit omvandla nitratet från gödningen till råprotein. Nitrat kan vara giftigt vid höga nivåer och bör tas i beaktning när analyserna tolkas.
N-Index varierar beroende på skördenummer också, vilket visas i tabell 2. Det genomsnittliga värdet på N-Index under 2023 var 87,73. Under tiden Eurofins Agro får in fler prover för N-Index kommer genomsnittsvärdet att justeras. Har ni några funderingar kring gårdens värden är ni välkomna att kontakta oss.
Tabell 2: N-Index beroende på skörd från 2920 analyser gjorda av Eurofins under 2023

Att analysera gårdens foder hjälper, tillsammans med Eurofins Agros olika index, dig att optimera din produktion. Genom att planera din grovfoderproduktion baserat på kunskap från tidigare skördar kan du förbättra dina produktionsresultat, din ekonomi och minska klimatpåverkan på gårdsnivå.