Bra grovfoder är grunden för en effektiv mjölkproduktion. Vid en god skörd kan grovfodret täcka en större del av djurens behov och på så sätt bidra till att minska kraftfoderbehovet och därmed foderkostnaderna.

Hur framgångsrikt grovfodret konserveras påverkar både hållbarhet, smaklighet och näringsvärde i fodret. Konserveringen är också avgörande för hur stor risken är för tillväxt av skadliga svampar eller bakterier i fodret. Konserveringsindexet från Eurofins Agro ger en bra indikation på hur väl ditt foder bevaras och hur lagringsstabilt ditt foder är.

Mjölksyra

Mjölksyrabakterierna är den viktigaste parametern till en bra lagring av grovfoder. Dessa bakterier omvandlar socker till mjölksyra på ett effektivt sätt som resulterar i minsta möjliga förlust av näringsämnen. Mjölksyra säkerställer en snabb sänkning av pH. När pH-värdet är tillräckligt lågt uppstår en jämvikt och bakterietillväxten avstannar. Mjölksyrabakterierna trivs i en syrefri miljö och det är därför avgörande att silon täcks helt lufttät. Om förutsättningarna för mjölksyrabakterierna inte är optimala finns det risk för att andra, oönskade bakterier får en möjlighet att föröka sig. Ett exempel på detta är smörsyrabakterier. Tillväxt av smörsyrabakterier ökar risken för härskning och minskar därmed fodrets näringsvärde. 

Konserveringsindex

Konserveringsindex från Eurofins Agro ges på en skala från 0 till 100 där målet är att få ett värde över 80. Om fodret är dåligt konserverat är det svårt att åtgärda i efterhand.
Konserveringsindex kan användas som ett verktyg för att bedöma vilket foder som ska användas till vilka djurgrupper. Det handlar om att säkerställa bästa möjliga utnyttjande av de foderresurserna.

Konserveringsindex ges på en skala från 0 till 100. Målet är ett värde över 80.

Bra konservering

Grovfodrets slutliga kvalite  påverkas av exempelvis väderförhållanden, skördeprocess, skördetid, packning av fodermassan, bra och lufttät täckning samt val av ensileringsmedel. Gräsets näringsinnehåll är också viktigt för ensileringsprocessen. Foder med mycket klöver, eller allmänt näringsfattigt foder, är svårare att ensilera. En god tillgång på socker i gräset är positivt, eftersom detta förbrukas i ensileringsprocessen.

Lämplig förtorkning

Både för blött och för torrt foder innebär utmaningar. Ju torrare fodret är desto svårare är det att packa ordentligt. Konsekvensen blir ofta att fodret innehåller mycket luft (syre). De önskade mjölksyrabakterierna trivs inte i luft och i en torr miljö och kommer under sådana förhållanden att ha svårare för att starta mjölksyrajäsningen. Tillgång till luft (syre) och brist på vatten är två viktiga aspekter som gör att torrt foder ensileras långsammare än blött foder och därmed är mer mottaglig för varmgång. Se därför till att fodret inte torkas för länge och att det finns tillräckligt med fukt kvar för en bra ensileringsprocess.

Blött foder kan resultera i överdriven jäsning. Det kan också resultera i för mycket ammoniak i fodret, något som höjer pH och kan leda till felaktig ensilering med mycket ättiksyra som följd.

Välj ensileringsmedel medvetet

Användning av ensileringsmedel är ett bra hjälpmedel för en lyckad ensilering. Det finns många olika ensilagemedel anpassade till olika torrsubstanshalter i gräset. Välj ett ensileringsmedel anpassat till det gräs du har och använd de mängder som rekommenderas.

Användbara index från Eurofins Agro

Eurofins Agro erbjuder två olika index som ger indikationer på fodrets lagringsstabilitet och kvalitet; Konserveringsindex och Varmgångsindex. Konserveringsindexet ger en översikt över hur väl fodret konserveras och därmed hur stabilt fodret är under lagringstiden. Varmgångsindexet ger ett värde på om fodret befinner sig i riskzonen för varmgång när silon öppnas och fodret kommer i kontakt med luft. Dessa två index ingår i analyspaketen Bas, Standard och Komplett för idisslare samt Norfors paket.

Dessutom har Eurofins Agro utvecklat N-index som ingår i Standard- och Komplett-paketen samt Norfor paket med mineraler. Dessa index hjälper dig att bedöma årets grovfoder ur ett gödslingsperspektiv, där framför allt kväve- och svavelgödsling sätts under lupp.